Kan man betee sig hur som helst - med anseendet i behåll?

Då var det dags att knyta ihop säcken och skriva bloggens sista inlägg. Detta har för mig varit en rolig uppgift då man får öva på att uttrycka sig på ett annat sätt än vad man kanske är van vid, när det kommer till akademiska uppgifter. I och med att det examineras i ett bloggformat känns det som att det blir något friare än de flesta andra uppgifter vi får. Vilket jag tror kan vara väldigt bra övning. En utmaning har dock varit att försöka hålla en röd tråd genom inläggen, när de skulle anpassas till de teman vi blivit tilldelade. Men nu är det alltså dags att avrunda det hela med ett sista övergripande inlägg. Denna gång med ett egenvalt tema. Jag har valt att skriva om USA president Donald Trump i detta inlägg. Han är en människa som jag fascineras av på många aspekter, dock är det sällan det är på ett positivt sätt. Men det är något med honom och hans förmåga att aldrig sluta förvåna en, som gör att jag fascineras. Det ska även bli spännande att försöka se på honom ur ett kommunikativt perspektiv, då det som intresserar mig mest är anseende men även hans sätt att kommunicera på sina olika plattformar.

Trump är en man med en hel del åsikter som kan anses vara kontroversiella och det även väl känt att han tillhör gruppen klimatförnekare, detta märktes inte minst den 5 november 2019, då nyheten som att USA har påbörjat processen med att lämna Parisavtalet. Planen är att USA ska ha lämnat avtalet helt den 4 november 2020 (SVT, 2019). Detta är något som många ser som ett svek, och jag själv blev både förvånad och besviken när jag nåddes av nyheterna. Att USA som är ett land som står till väldigt stor del av koldioxidutsläppen, väljer att backa och ej ta ansvar för framtiden är något som gör mig fruktansvärt upprörd. Speciellt då vi vet vilken påverkan det har på klimatet.

Utöver detta som är den senaste Trump-nyheten jag nåtts av nyligen, så tycker jag att man ser uttalanden på Twitter lite var och varannan dag. Oftast uttalanden som får en att höja ögonbrynen. I september var han igång igen, då genom att rikta en känga till den svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Thunberg som hade varit och hållit ett glödande tal på UN, fick en tweet riktad mot sig av president Trump. Det som intresserar mig här, är hur en vuxen man, en man med makt kan välja att gå på och kritisera en 16åring – utan att det får konsekvenser? Visst att det finns människor precis som jag, som reagerar. Det är många av oss, men skrämmande nog även människor som väljer att följa honom även efter dessa ’’incidenter’’.

 

 

Nu kanske ni undrar var jag försöker komma med detta inlägg och på vilket sätt jag ska kunna koppla detta till kommunikation. Jag kan börja med att skriva att jag inte endast gör detta inlägg för att smutskasta Trump, det finns en poäng med det hela. Men det känns bra att få in lite exempel på hur han klumpigt uttalar sig och tar beslut utan att ha något konsekvenstänkt. Det som blir intressant ur ett kommunikativt perspektiv, är hur en president som löper amok på sociala medier fortfarande kan ha ett sådant högt förtroende bland människor och ha ett anseende som hos många anses vara starkt och intakt.

Att ha ett gott anseende kommer med många fördelar, ett anseende är inget konkret som man kan ta på och det kan vara svårt att beskriva exakt vad ett anseende är. Det man däremot vet är att det är av värde att ha ett gott anseende (Coombs & Holladay, 2009:170). Även om jag anser att det är av värde för alla att ha ett gott anseende, tycker jag att det kan vara lite extra värdefullt för offentliga personer. Som jag varit inne på i tidigare inlägg gällande reputation management kan även den publicitet man får i media ha en roll att spela när det kommer tills ens anseende, detta då vad folk anser om en till stor dels baseras på information man får om ett företag, eller i detta fall en person. (Coombs & Holladay, 2009:171). Detta medför alltså att dålig publicitet i media, och dåliga saker som sägs om en mellan människor – ökar chansen att få ett sämre anseende. Medan god publicitet tenderar att leda till motsatsen (ibid). Just detta gör att jag fascineras så mycket av Trump. Hur en människa som dagligen får så mycket dålig publicitet, ändå lyckas behålla så många på sin sida.

Sedan är jag inte dum, jag förstår ju att han har en väljarskara och att det är personer som ändå har liknande åsikter som honom. Och att det blir svårare att få dem att se honom på ett annat sätt, då de antagligen inte ens är mottagliga för det dåliga som skrivs om honom. Men jag tycker ändå det är spännande att se hur en högt positionerad person kan göra tabbe efter tabbe men ändå hålla sig kvar på toppen. Speciellt i relation till det man får lära sig om anseende och faktorer som gör att man lätt tappar anseendet. Jag förstår också att detta är en fråga som man kan få helt olika svar på beroende vem man frågar. För jag själv skulle inte påstå att jag tycker Trump har ett bra anseende, så i slutändan beror det nog även på varm man själv står. Något annat att ta hänsyn till är att reputation management har ett fokus som är väldigt företagscentrerat och den mesta forskningen som gjorts på ämnet är på just företagskonsumtion (Coombs & Holladay, 2009:181). Därav kanske det blir helt fel när jag försöker applicera teorier om detta på en person istället för ett företag. Speciellt när det är en person som bygger sin plattform på en följarskara, vilket inte riktigt går att jämföra med ett företag.

Även om jag kanske inte kom fram till något riktigt konkret, utan mer luddiga slutsatser gällande Donald Trumps anseende, ska det bli spännande att se hur det står sig. Jag tänker nämligen att ett mått på om hans anseende har förändrats bland följare, kan vara genom att kolla på röstningsresultaten under nästa val. Även här är min tanke något luddig, men det jag menar är att om röstantalet sjunker markant, så skulle det kunna vara till viss del beroende på hur han har agerat under sin tid som president. Men vad som händer, ja det återstår att se.

Litteraturförteckning

Coombs, Timothy & Holladay.J, Sherry. PR and Application -Managing Influence. 2009. Reoutation Management. Hoboken:Wiley-Blackwell

SVT nyheter. 2019. USA påbörjar klivet från Parisavtalet. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-paborjar-klivet-fran-parisavtalet (Hämtad 2019-11-05)

Strategisk Kommunikation C | |
Upp