SAS klimatkompensation
kommer beröra i dagens blogginlägg. Att äta mer vegetariskt har under en längre tid varit ett argument för att leva mer klimatsmart men även hur vi transporterar oss har varit en stor snackis, inte minst under 2018/2019. Greta Thunberg är ute och klimatstrejkar, tar stora delar av världen med storm när hon med sina blotta 16 år pratar inför världens ledare om klimat med mycket mer klokhet än många av ledarna i rummet (källa?). Greta uppmärksammar mycket av det vi människor gör fel, men också hur vi kan förbättra – att ta tåg istället för flyg är en av sakerna Greta förespråkar och uppmanar. Jag tror att vi alla är medvetna om flygutsläppen, men jag anser att medvetenheten har ökat under det senaste året, bland annat för att fokus riktas mer och mer på flygresor.
Flygskam
Aningslösa influencers är ett Instagramkonto som startades i början på 2019 och drivs av två anonyma personer. Kontot startades i syfte att få influencers samt deras följare att börja reflektera över sitt flygande och vilken klimatpåverkan det har. Detta gör dem genom att lägga stories med fakta, bland annat genom att ta en influencers flygtur och belysa koldioxidutsläpp samt hur många års hållbart resande det motsvarar (Cosar, Hammarskiöld 2019). Kontot har fått både ris och ros, en del tycker det är bra att alla dessa flygresor uppmärksammas, medan andra anser att det är uthängning och att de utsätts för ’’flygskam’’.
Men hur påverkan denna ökade uppmärksamheten och medvetenheten flygbolagen? För dem skapar ju trots allt konton som aningslösa influencers eller opinionsbildare som Greta Thunberg dålig publicitet. Nu, efter en liten längre introduktion till flygning år 2018/2019, ska vi kasta oss in i dagens ämne. Nämligen hur SAS har valt att tänka om i sin kommunikation, detta hade jag tänkt göra genom att använda mig av PESTEL-analys, där man tittar på följande faktorer:
- Politiska
- Ekonomiska
- Sociala
- Teknologiska
- Miljöbetingade
- Juridiska
(Gulbrandsen, Just 2016: 84).
Koldioxidkompensation med SAS
SAS har valt att koldioxidkompensera alla flygningar för Euro-Bonus medlemmar. Detta görs via ett samarbete med Natural Capital Partners, tanken är att pengarna som kommer in ska investeras i energiprojekt som i sin tur genererar en kompensation för koldioxidutsläppen som resorna utgör (SAS, 2019). Vad är då EuroBonus egentligen? Såhär definieras det på SAS hemsida ’’ EuroBonus har fyra medlemsnivåer: Medlem, Silver, Guld och Diamant. Du börjar alltid som Medlem och ju mer du reser under din personliga tolvmånadersperiod, desto snabbare kan du nå nästa nivå och fler förmåner. Du flyttas automatiskt upp till en högre nivå under din personliga kvalificeringsperiod på tolv månader som börjar den månad du blev medlem i EuroBonus.’’ (SAS, 2019)
Min första, rent spontana tanke är att SAS främst har påverkats av miljöbetingade- och sociala faktorer, men även teknologiska då jag känner att de går lite hand i hand. Något som även kan bekräftas av Gulbrandsen och Just som förklarar att just miljöbetingade faktorer ofta är sammankopplade med politiska, teknologiska och sociala faktorer, exempelvis genom konsumenters attityder mot ’gröna’’ problem, som då är en social faktor (Gulbrandsen, Just 2016: 83). Men jag tänker även att det även har att göra med ekonomiska faktorer.
Om man går tillbaka till början, så nämner jag att klimatpåverkan är ett hett ämne som diskuteras väldigt mycket nu. Mer och mer uppmärksammas vad som händer i världen och hur det är dags att vi tar tag i det nu – innan det är för sent. Detta leder såklart till en ökad medvetenhet, inte hos alla, men hos väldigt många. Människor som kan ses som opinionsbildare så som Greta Thunberg och Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt uppmuntrar till att resa med tåg istället för flyg, inte bara för miljöns skull men även för upplevelsens skull.
Detta gör dem såklart via sina sociala medier, vilket med hjälp av digitaliseringen gör att de kan nå ut till väldigt många personer med sitt budskap om att flyga mindre. Samtidigt gör konton som aningslösa influencers entré i våra sociala medier och sprider vidare uppmärksamhet på flygets klimatpåverkan. Att medvetenheten kring klimatet är så stort nu och att det fortsätter uppmärksammas och spridas snabbt med hjälp av teknologin, gör att SAS måste ta hänsyn till det. Att kunna göra något som ändå gör att folk väljer flyg. En sak som de har med sig kan vara ekonomiska faktorer. När jag själv reser försöker jag alltid att välja det mest miljövänliga sättet, men ibland är det saker som sätter käppar i hjulen, till exempel ekonomin. Jämför jag en resa med tåg och en med flyg, är det i många fall flyget som är billigare, vilket leder till att jag av just den anledningen väljer flyg. Jag vet med mig att jag inte är ensam om att resonera på detta vis, och att folk gör det anser jag gör att flygbolagen fortfarande har en fördel gentemot tåg.
Nu vet inte jag om de på SAS har använt sig av en PESTEL-analys, men om de har gjort det tror jag med största säkerhet att några av de faktorer jag tagit upp är precis vad de har tittat på. Och jag tror inte att SAS hade valt att börja klimatkompensera om det inte vore för att de hade tagit sig en titt på omvärlden och fokuserat på vad som ’’trendar’’ nu. Men genom att ha gjort det, har de nu tagit fram en strategi som kan stabilisera dem på marknaden under en tid, för det gör väl ingenting att man reser om man samtidigt klimatkompenserar, eller hur?
Referenslista
Gulbrandsen, Ib T., Just, Sine. 2016. Strategizing communication – theory and practice. Köpenhamn: Samfundslitteratur.
Cosar, Sarah, Hammarskiöld, Ellen. 2019. Därför hänger anonyma instagramkontot ut influencers. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-vill-gora-influencers-uppmarksamma-pa-sin-klimatpaverkan (Hämtad 2018-04-18)
SAS, 2019. Koldioxidkompensation. https://www.sas.se/flyg-med-oss/tillaggstjanster/koldioxidkompensation/ (Hämtad 2019-04-18)
SAS, 2019. Medlemsnivåerna i SAS EuroBonus. https://www.sas.se/eurobonus/medlemsnivaer/ (Hämtad 2019-04-18)